En Pollock?

Konst är ju som sagt det vi älskar näst efter mat här på Vallis. Idag freestylade jag med ett torsktillbehör eftersom chefen var på annat håll. Fint va? Jag passar på att göra en Jens Linder och utlysa en tävling med frågan: vad är detta konstverk för något? Vinnaren får en dejt med mig och en bukett blommor. (ätbara naturligtvis)

Sommarens sista suck

Nåja, sommaren är inte slut riktigt ännu men vi håller ändå hårt i hallonbuskarna så länge det går. Idag en enkel men ack så trevlig kaka med hallon och lättvispad grädde. Till... fikat om inte annat. 

Fika Royal

Fika är dödsviktigt. Därför tar vi fika på allvar. Man ska inte skoja om fika. Vi vill fika Royal såhär: nybakad plommon- och valnötskaka med vanilj- och cognacsgrädde. Malva i olika kulörer och luktärt går förstås också att stoppa i munnen.

Tid för konst

Nu börjar slutet på sommaren. Trots det nästan full restaurang till lunch idag. Ingen får panik av det längre, numer klarar vi nästan alltid att ro den här skutan på två proffs. Sex år har gått sedan Vallis bytte ägare och med tiden har vår ryggrad blivit rakare. Det är sjukt spännande och peppande att arbeta i en ständig förvandling och förbättring. Och tröttsamt. För att vi som har sommarjobbat i år inte ska börja gå på knäna kom annars mammalediga kökschef Moa för att slänga ihop lite bakverk och desserter. Wilma assisterade och tillsammans skapade mor och dotter årets första lyckade pavlova med smak av choklad och lavendel.

Det gav mig tid till att leva ut ett av vallispersonalens viktigaste element, nämligen konst:

Tisdagen i bilder

Västerbottenpaj

Sensommarskörd

Början till plommonkaka

P-skiva

Kära läsare! Trots minskad bloggaktivitet från vår sida är det full action på Vallis. Idag har jag dessutom varit ihärdig med kameran och var just på väg att lägga upp en fotoserie på min dag, men uppladdningen verkar inte fungera som jag vill så tills bilder finns kan min dag beskrivas i korta ordalag:

Västerbottenpajbeställning till Stina och Östens privata kräftskiva. Jag kan förstås inte göra en traditionell västerbottenpaj. Min mat MÅSTE vara Monica Ahlbergkåt och innehålla mer trädgårdsmums än processat. Därav världens godaste primörpaj med västerbottenost och ruccolapesto. 

Innan kvällsmenyn och fem minuter innan kräftskivan skulle börja ett hus bort slank våra vänner, som var bjudna till skivan, förbi Vallis kök med tre hinkar av vardera två sorters plommon och äpplen. En relativt lugn kväll på Vallis gav mig tid till att baka helt underbara plommonkakor med valnöt och citronmeliss till morgondagen.

När köket var städat och klart cyklade jag fem meter bort och hämtade de ännu inte uppätna överblivna kräftorna under tiden som A dukade upp till skiva på vår uteservering. Så fick även vi arbetare en fest som hette duga med Stinas sedan alla tiders bästa kok på eget fiskade kräftor, olivbröd med baconsmör, en kall lager och en hallands fläder. 

Bilder på detta får jag försöka mig på att lägga upp senare. xox

Vallis förr i tiden

Ibland får vi besök av människor från Vallis svunna tider. Häromdagen dök en sådan upp med en låda foton från den tiden då Vallis var jaktvilla åt bankmän från Malmö. Det sägs att gamla kungen hängde här då och då och sköt en räv eller två. Idag kom en äldre herre vars mamma var husa åt jägarna och liksom skötte hela stället åt dem. Han växte upp på Vallis och berättade precis var bageri, stall, bastu och hundgård låg på den tiden. Om kungen varit här kunde han inte säga, fast han bodde förstås på Vallis efter branden på 40-talet. Och då byttes ägare. Jaktvillan byggdes upp efter orginalritningar, därav Zornska nationalromantiska influenser. Rejäla stubbar för rejäla gubbar. Rustikt liksom maten som vi alltid har och alltid kommer att servera. 

Passa på nu gott folk. Vi kramar ur oss de sista dropparna energi och kraft för att leverera lika hundraprocentigt som alltid sista dagarna på Vallis. På fredag lämnar vi skutan för semester. Till och med då håller vi öppet som vanligt. Än är det för tidigt för att hoppa över bäcken och skjuta alla harar.