Radiorecept

Idag berättade vi om Kalvrullad och Napolitansk pasta på Radio Båstad. Här är rätten i sin helhet. Alldeles ljuvlig enligt mig, Pär och vår smakpanel bestående av Stina och Östen. Ett ripasso till och saken är biff, eller rullad. Måste provas! Orkar du inte rulla, binda och lågtempa kalvbringa så gör åtminstone tomatsåsen och dröm dig bort till södra Italien. Receptet ligger på Radio Båstad. Smaklig spis!

schkål.

Japp, jag kunde hålla mig i hela fyra dagar! Och nu är alltså topfen provsmakad. Den ursprungliga bärnstensfärgade jacken är mindre vulgo och ser mer ut som hallonsaft. Doften angenämt sötsliskig och smaken bärig men här med kanske lite för sötsliskiga inslag. Helhetsintrycket är positivt. Fantiserar nu om att lagra den på amerikansk ek och använda bären till en savarin. Fast det får bli nästa vecka...

Confiture des vieux garcons

När jag var en liten pojke brukade min far och jag plocka björnbär. Det var på den tiden som sommaren var varm och lång och lite mer blekt än nuförtiden. Jag brukade orka plocka ungefär 1 dl bär för att sen tröttna. Men pappa fortsatte, inte sällan pågick plocket i flera dagar - det finns fortfarande big pack-burkar märkta "björnbär sept -93" i mina föräldrars frys. Min pappa var helt enkelt björnbärskungen. Först i år, sådär 16 år senare plockade jag björnbär igen, men inte på samma ställe som vi brukade för där är en golfbana nu och det råder kaliumbrist (enligt en tant jag träffade när jag letade efter det lila guldet på våra gamla ställen). De här bären plockade jag i trädgården och istället för att frysa in i big pack-lådor gjorde jag Romtopf, eller confiture des vieux garcons (sylt för vuxna pojkar). Vilket i sammanhanget måste ses som den slutgiltiga anledningen till att bärplockning faktiskt är roligare som vuxen!

Recept:

knappt en liter björnbär

6 dl vanligt rårörsocker

1 liter bourbon

några kvistar citronmeliss och äppelmynta

Lägg allt i en burk och låt stå tills du inte kan motstå längre. För min del är det förmodligen redan nästa vecka!

Humle, någon?

Tips på vad man kan använda humle till mottages tacksamt! Och då tänker jag på något annat än öl för spontant känns det väldigt krångligt att brygga öl (spontanjäst öl känns helt enkelt inte så spontant, faktiskt). Den här bilden tog jag dock före det började blåsa som om det vore Gudrun så jag hoppas humlet fortfarande hänger kvar. 

Off topic: Nattamat.

Jag måste bara berätta vad som väntade mig igårkväll när jag kom hem efter jobbet. Jo, en liten bit smörgåstårta, jajjemän. Och en slatt (dvs mindre vin än vad man vanligtvis tycker är lönt) riesling från en tysk (Rheingau) vinbonde jag träffade i våras! Och det var bannemej det godaste jag ätit och druckit på länge. Vinet smakade ananas, kokos, tropiska frukter - ni fattar. Och smörgåstårtan, fick jag sedermera veta, kom direkt ifrån det sydhalländska fenomenet Laxomaten. Den var, faktiskt, fullproppad med dill och gravad lax vilket som ni också fattar funkade ganska bra med den snustorra rieslingen, Misstänker att sötman i dillen har något med det hela att göra. Japp, det var det. Obs, detta är inte ett inlägg i smörgåstårt-debatten. Och, kan tilläggas, att vi på Vallis kommer inte att börja servera varken räkor eller leverpastej till middag.

Semestersmaker

Jag har semester idag och dricker därför Ripasso och äter plommonet Herman. Ett juli-plommon som smakar nektarin och som jag tycker matchar vinet underbart. Eller så är det bara att de båda är goda var för sig och därför faller under den klassiska principen att allt gott man blandar bara blir dubbelt så gott. Nåväl, när min semester, om två dagar, tagit slut tänker jag gallra vallis marker på alla tidiga plommon jag kan hitta och späcka lite vildsvin med dem. Kom gärna och smaka på sensommaren hos oss! 

Sommardagar

Idag en ganska klibbig hetta på Vallis, fast just nu börjar det komma både moln och friska fläktar. Dryck är ganska viktigt. Just nu serveras vår nybryggda flädersaft. Till det finns flera tidningar och magasin att läsa, förslagsvis Camino som vi har gillat och prenumererat på ett par år. När jag får tid över arbetar jag med att ordna upp den här bloggen, som hittils har varit ett samsurium av typsnitt, textstorlekar och radavstånd. Synpunkter är välkomna. Annars frestylar jag som vanligt.

Lunchförslag

Sista dagen för vikentomaterna innan de alla blir till sylt. Personallunchen blev alltså lyxig i form av tomatsallad med pesto på grekisk oregano, rostade pinjenötter och rostade tomater, parmesan och krasse. Till det en lemonad gjord på citronmeliss och rårörssocker. ganska fräscht.

Dagens ört: mynta i allmänhet, indianmynta i synnerhet

Frågan är om det finns någon enklare ört än mynta. Lätt och billig - tydligen den mest promiskuösa av alla örter. Och myntan verkar inte bara göra lamm utav får utan är rätt duktig på att göra mynta av mynta. Häromdagen räknade jag nämligen till inte mindre fem olika typer av mynta i trädgården på Vallåsens Värdshus. Den korsar sig till höger och vänster, vilket är uppenbart även i vår annars så beskedliga örtagård. Indianmyntan verkar trivas speciellt bra bakom den grekiska oreganon och bredvid några smultronplantor och blir ett gott te, varmt som kallt, och med rom i efter klockan fem.

Valpolicellavinet

Ripassovinet som serverades till kalven idag = fantastiskt. Ripasso är alltså metoden och Valpolicella är distriktet. Rätta mig nu om jag har fel men jag tror bestämt att så är fallet. 

Det vinet iallafall: som sammet i munnen, fast bättre.

För ungefär två veckor sedan hade jag en av mina sämsta restaurangupplevelser på ett ställe i Malmö. Efteråt gick jag upprörd tillsammans med två bästisar i riktning hem. På vägen ramlade vi över världens mysigaste hål i väggen. Vi var liksom nödgade att gå in och kvällen fick således ett perfekt avslut. Varför? Livsavgörande existentiella diskussioner och ett Valpolicella förstås.