I väntan på öppning

Tusenskönorna står kavat i gräsmatan, redo att pynta era måltider i sommar.

Penséfrossa

Examen i Grythyttan är avklarad och jag ligger åter på knäna i trädgården och plockar ätbara blommor. Häromdagen firade vi Stina på Värdshuset med en pensédränkt värmlandstårta. Kära läsare, det är lite det här du har att vänta av oss i sommar. Kanske inte just värmlandstårta men väl blomtäckt anything. Sommarrestaurangen öppnar 26/6, med evenemang varje helg hela sommaren. Se vad som händer här.

Ännu mer scenaktivitet

Tjiho! Idag bokades ännu ett fantastiskt äventyr: Emil Jensen står på trädgårdsscenen 16/7. Urunderbart! Inte alls så långväga som Jannok från norr eller närväga som Karin af Knäred men mittimellanväga från den skånska myllan. Skånska är väl ändå landets vackraste språk? Nej Emil Jensens språk är landets vackraste. Det här har inte jag skrivit:

Förra året gjorde emil en av Sveriges största höstturnéer för utsålda teatrar runt hela landet med sin föreställning "En dödsrolig kväll om sorg och saknad". Under 2010 gör han bara några få exklusiva spelningar.

Emil har släppt tre rosade album, den kultförklarade ljudboken "Mellansnack" och gjorde 2007 en uppmärksammad turné, när han genomförde sommarens 300 mil helt och hållet per cykel med gitarren på ryggen, som en personlig men konkret manifestation för hållbar utveckling. Turnén ledde till dokumentärfilmen 300 eMIL som släpptes i våras. Året därpå sommarturnerade han med bland annat Miss Li och Lars Winnerbäck. Förra året såg vi även Emil långfilmsdebutera i Jan Troells oscarsbidrag "Maria Larssons eviga ögonblick". Sedan tidigare är han flerfaldig svensk och europamästare i poetry slam.

På scenen blandar Emil musik och monolog, personligt och globalt, allvar och komik och visar att det egentligen är samma sak.

"Vackrare än såhär blir det aldrig"
Värmlands Folkblad

"Emil Jensen bjuder på enmansshower där han briljerar som musiker, spoken word-artist, komiker och samtidsrapportör"
Svenska dagbladet

Men det är sant. Som smakretare en bild på Emil på vilken han liknar en vänlig gitarrspelande gud i hades:


I väntans tider läs:
Emils briljanta blogg

och lyssna!

Djungeltrumman!

Ojoj. Vallisbloggen har nu kommit ner till till cirka en uppdatering i månaden. Inga recept eller matkreationer idag men folket: misströsta ej ty nerverna spänns inför sommarsäsongen. Djungeltrumman slår nu ett slag för vår kära Klovn Karin från Knäred. Du som följt med oss några år känner kanske igen Karin, som tidigare struttade runt i spetsförkläde bland rosenbuskarna för att skänka kaffe och kaka till var gäst. Numera har hon vandrat vidare i livet, inte så lite heller: från servitris till gränslös clown med hela världen som palett.
Förutom att vi ser på Karin som en del av vår stora härliga vallisfamilj är hon en inspirationskälla som få. I sommar har vi den äran att presentera Karin och vännen Camilla på trädgårdscenen som förespråkare för clowner utan gränser. De tu håller en barnens kulturdag 10:e juli. Ett sidospår i sitt arbete för att återbringa skrattet på platser där det sedan länge har tystnat. Läs mer om beundransvärda clowner utan gränser här. Läs Karins och Camillas blogg från sin resa till Rwanda och Burundi här. Klä barnen i kläder efter väder och pallra er till oss 10:e juli. Oavsett ålder kan jag garantera dig att du kommer uppskatta och minnas den här dagen. Välbekommet!

Vår på Vallis

Ja! Jag har återvänt några dagar till Vallis för ett gästspel i påsk. Här har snön ersatts av blommor och doft av sur mossa. Solsken och vårkänslor. Ett släktkalas har pågått i lokalerna dagarna tre och jag har fått vara med på ett hörn, eller i ett kök. Det bästa är att kalaset önskade svensk husmanskost som tema. Har blivit ett och annat långkok, bland annat dillkött på ekologisk kalv från Söndraby. Våren sjuder i dillkött. Det var faktiskt första gången som jag lagade dillkött och jag gjorde det med inspiration från en av mina kokboksbiblar: Leif Mannerströms Husmanskonst. Oh la la! Ett sådant tillfälle då jag önskar att jag var min egen gäst, vilket jag delvis är vid det lilla personalbordet längst ner i köket. God husmanskost har jag fått av mormor i mitt liv, och nuförtiden när vi ses lagar oftast jag maten. I morgon till exempel far jag till Motala för reunion med mormodern, och med mig tänkte jag ta dillköttet. Det tror jag att hon kommer tycka om.

Ljudet av djungeltrumman

Åter i knäckebrödsland (närheten till knäckebrödsfabriken i Filipstad; studentlivet) och fast i vad vi gett smeknamnet Astrid Lindgrens bakfylla - studentområdet vi bor i - orkade inte gå hela vägen. Stina ringde och meddelade att i söder har snön nu helt försvunnit, men här singlar vita flingor fortfarande tätt. Sista terminen, på själva vintern av vår akademiska bana, låter innehållet i plånboken som ett hånflin. Att köpa en vällagrad ost för sista slantarna är dock regel snarare än undantag oavsett ekonomisk situation. Någon, av vardera jag eller Pär, kan alltid betala för en god ost. Med det sagt vill jag meddela att djungeltrumman från de sydhalländska skogarna ekar ända till bergslagsdjupet. BAMBAMBAMBAM:

Sofia Jannok kommer i sommar 2/6 hela vägen från norraste Norrland till trädgårdscenen! Glöm ananas och kokosnötter - det här är exotiskt. Sofia Jannok är ljudkonst hemmahörande på de finaste av platser. Vilka platser? undrar du kanske nu, jo på bergstoppar höga som havet är djupt med vida vyer och isande vindar. Vi på Vallåsens Värdshus är svaga för höga fjäll och djupa dalar varför vi år för år leker att hallandsåsen inte alls är en sås men en faktiskt topp av rang - som i längden gör oss till drivande av fjällhotell. Därför känns det alldeles självklart att Jannok ska stå med sydsveriges fjäll i ryggen och leverera ljuva toner till vättar, troll, gäster och allehanda kryp i år.



Lyssna här
Läs mer här
Titta på Sofias hemsida här

vårtecken: spontansallad till lunch

Vad är det här undrar ni? Lite zucchini, säger någon kanske. Ja just det, den som blänker. Aprikoser, råstekt blomkål, cashew, feta och lite persilja? - precis. Min lunch? Förvisso. Men kanske främst, mina favoritfärger. Tillsammans på en och samma tallrik i en och samma sallad.

Morotskaka

Fikatajm = fram med Monika Ahlbergs böcker. Vi älskar ju Monika förutsättningslöst och om möjligt ännu mer efter att ha lyssnat på henne i höstas. Morotskakan, i den första (tror jag) Rosendalsboken, får ett ganska ljuvligt fluff. Osäker på om det beror på proffsvisp eller att smöret ska smältas innan man vispar ihop det med färskost men i alla fall var det bara att lyfta på hatten och säga Hej fluff till det här. Extra piffigt tycker jag med lite muskot i kakan. Jag tillsatte några ingredienser i receptet á la jag: äpple, nejlika och en gnutta kryddpeppar. MUMS

Vallåsens Värdshus i tiden

Vi på Vallåsens Värdshus tycker att det är viktigt att hänga med i tidsandan. Därför finns vi på facebook. Där uppdateras event och andra kommande händelser på Vallis. Bara för er kära cybervänner att bli medlemmar. Välbekommet!

Osso Buco

Man kan tro att jag, i egenskap av kock, kan allt. Och det kan jag. Fast jag har inte gjort allt. Osso Buco har surrat i mitt huvud i flera år sedan den gång jag hörde någon tala om att suga märgen ur ett kalvlägg. Det var under första året i Grythyttan. Sedan dess har jag inte, bara av en slump, trillat över några kalvlägg. Under några veckor nu har jag jobbat med examensarbete och samtidigt lagat mat till utsvultna skidgäster på Vallis. Så hände det nyligen att jag stod med ett par kilo kalvlägg som ganska precis räckte till antalet gäster i restaurangen. Osso Buco var ett måste. Jättegrytan åkte fram tillsammans med vitlöken och vinpavan. Citron revs och persilja hackades. Pommes duchesseskillsen pustades också upp. Det är vad jag kallar aktiv matlagning. Det är mitt jobb. Styv i korken har jag blivit också, såpass att jag serverade min allra första Ossu Buco, utan livlina, till betalande gäster. Östen tordes inte fråga gästerna hur det smakade. En hel sittning passerade så, under tiden som ångesten började tillta i köket. Tänk om det var förfärligt. Så stack det första huvudet in genom köksingången och gav mig beröm. Sedan kom gäster på rad för att tacka hjärtligt för den fantastiska maten. Nu vill jag inte bara skryta, jag följde ett recept och är inget naturbarn i köket, jag vill bara uttrycka vilken enorm glädje jag känner över att ha möjligheten att på arbetstid för första gången laga en blivande favoriträtt och samtidigt få servera den till underbara gäster. Vi har ingen á la carte på Vallis såhär års utan gästerna får förlita sig till den som lagar maten. Det är ett förtroende som jag älskar älskar älskar!

Dessutom (ok) vet jag att långkok+vin+vitlök+örtfrossa alltid blir himmelskt gott. Så någon ren chansning kan det kanske inte klassas som.