lördag, november 14

Lamma Lunch for a Lunatic


Min första måltid i Hong Kong blev de här små rackarns räkorna. Jag pekade först ut dem i ett av ungefär tio akvarium och bestämde sedan med kocken att jag skulle få dem tillagade med vitlök och chili. Till det te förstås och ångade grönsaker, som inte är med på bilden men som verkade vara nån typ av fänkål i ostronsås. Lamma Island som för en tid framöver är mitt tillhåll i världen och kryphål i verkligheten, är dessutom heaven av havets läckerheter. Och katter... just nu en mindre vacker kör av jamande kissar utanför min lya. På en av mina promenader genom min by: Yung Shue Wan såg jag en lapp om en saknad katt. Jag tänkte, fördomsfull som jag är, att den nog har blivit uppäten. Fast GUD NEJ, det trodde jag förstås inte på allvar. Det finns inga bilar på den här ön, vilket är en väldigt behaglig kontrast till Central, HK, där jag bara tillbringat en kort tid hittills men redan hunnit oroa mig för att de höga husen ska falla över mig.

Vad gör jag då här, undrar ni kanske. Men undra inte över det, för det kommer jag troligtvis att göra själv så att det räcker. Min främsta, och kanske enda, orsak är mat. Om det inte hade blivit Hong Kong skulle det ha blivit något annat. Hong Kong är nu mitt äventyr och ni ska få följa med på det mesta i matväg. Alldeles strax ska jag möta en av mina få kontakter här för första gången. Och det är ingen dålig kontakt för en matknas som jag: Jennifer Spratly.

So long från Pim Pom i Hong Kong

torsdag, november 12

Dagens lunch

Nu har Mimi åkt till Hong Kong och jag är deltidssambo lite längre söderut än Vallis. Vi firade hejdå på Siesta igår och idag är jag således lite sugen på smält ost.

När det gäller lunch är jag en sann vän av taga vad man haver. Ibland till den milda grad att det jag serverar blir hemskt sparsamt. Dagens lunch är lite så, fast ändå himla god. Epazoten rekommenderar jag fastän jag själv glömde den. Vi har en massa torkad från sommarens örtagård på vallis! Dagens lunch: Quesadillas. Mängderna är lite av varje.


2 quesadillas

1 liten tetrabönor med spad

riven prästost

lite keso

lite fint skuren vitkål

epazote

limezest

salt peppar och torkad chili


söndag, november 8






















Åh ljuva nya kunskaper i matuniversum! Tidigare i höst efterfrågade jag grödan/grejjen okra här på bloggen utan resultat. Men skam den som ger upp och Sofia är alltid observant på sina äventyr i livet. Jag fick den här bilden skickad till mobilen från en marknad i Stockholm. Ganska dyrt konstaterade Sofia. Jag/vi vet nu hur okra ser ut på bild. Tack och Varsågod.

Inspiration


Jamen det var ju såkalrt te vi skulle gjort med all malva! Som detta malvateet som jag hittade på bibblan i Årsta. Vi serverar oftast malvan för sig själv, gärna med grovt salt på. Men nästan lika ofta lämnas de vackra kornbladen på tallriken. Ett te kanske funkar bättre. Den som hänger med till nästa sommar får se!

lördag, november 7

Början på uppehållet






















Vi är färdiga på Vallåsens Värdshus för i år. Med det inte sagt att Vallåsens Värdshus inte finns eller andas. Moa, våran mammalediga kökschef är tillbaka vid spishällen och lagar som känt och vanligt allra världens bästa mat.

Jag och Pär återvänder först till sommaren. Tills dess vidgar vi nu våra vyer från Våxtorp till Skåne, Närke, Sydafrika och Kina. Hur det ska knytas samman med VVs koncept återstår att se. Vi kommer att röra oss åt olika håll för att samla kunskaper. Jag åker till Hong Kong om mindre än en vecka. Firade det idag med Manda på malmös bästa kinahak. Varför vet jag att Kin Long är Malmös bästa kinahak? För att gurksalladen som rekommenderades misstänksamt varmt var himmelsk och sejen som serverades med kinesisk surkål var perfekt tempererad så att den liksom smälte i min mun. Maten var oklanderlig på krogen som kallar sig malmös äldsta i sin klass (kinesisk), men det som i slutändan fick oss att ÄLSKA Kin Long var den underbara personalen. Och jag är ny på Kina, så det kanske var helt normalt.

Alla Hong Kongtips är mer än välkomma!

På bilden syns en förrätt på Kin Long: gurksallad med ingefära och vitlök. Så gott - så enkelt!

tisdag, november 3

National sandwich day!


Det är national sandwich day idag! Så här en bild från i somras på en maffig macka med köttbullar, rödbetssallad, luktärt och ringblomma.
Och jodå, det gömmer sig ett bröd därunder allt annat göttigt. Här är en länk till alla andra viktiga matdagar som inte får glömmas bort!

Mat för hjärnan

Nu har det varit på tok för lång paus här. Egentligen är det utmärkta bloggförhållande just nu. Det regnar för det mesta och lika ofta sitter man och häckar framför datorn. Men vi har varit upptagna med annat. Själv jobbar jag med ett recept på smart mat som är bra för hjärnan och peppar samtidigt inför Det goda köket i helgen, någon annan som ska gå?

ps. bilden föreställer portolak som växer hos oss på Vallis. Gott och mycket bra för hjärnan!

torsdag, oktober 29

Radio

Imorgon blir det snackfest på Radio Båstad igen. Den här gången kommer vi att orera om älsklingen brynt smör , spätta, browniesemifreddon och perslijerotspuré. Lyssna mellan 9-10.

Syltad Svamp


Idag vill jag hylla höstens hetaste tillbehör: syltad svamp. Det har hänt att våra gäster har bett om en extra tallrik av våra kryddinlagda kantareller. Så goda! Och så lätt:

Koka kantareller i saltat vatten 10 min. Häll av vattnet. Koka upp en etttvåtrelag med valfri kryddning, ex: ingefära, kanel, kryddpeppar, stjärnanis, nejlika. Häll lagen över kantarellerna och låt svalna. Förvara kallt. Volia, du har piff i burk!

onsdag, oktober 28

Sirlig skrivstil


När jag i högsta hugg höll på att bena ur en lammbog råkade jag påbörja en urbening av mitt ena finger samtidigt. Eftersom att jag är dålig på att hantera skärsår började jag flamsa runt i cirklar och sjunga högt (för att avleda uppmärksamheten från döden). Stina kom i den stunden in i köket och tog över knivjobbet och utförde samma jobb som jag påbörjat på en halverad tid. Jag antar att det är en vana som man får med åren som fyrbansmor. Fingerskadan visade sig sedan, efter ungefär tio minuters gnäll och tjat vara gravt överdramatiserad. Lammbogen fylldes med mums på bland annat pepparrot, chili och mynta. Även äppelmosen som min snart hundra år gamla mormor lagt kärlek på fick ingå i fyllningen för att tillföra syra och sötma. Att det är mormor som står för innehållet i förpackningen går inte att ta miste på; den sirliga skrivstilen skvallrar om tider utan tagnentbord.