schkål.

Japp, jag kunde hålla mig i hela fyra dagar! Och nu är alltså topfen provsmakad. Den ursprungliga bärnstensfärgade jacken är mindre vulgo och ser mer ut som hallonsaft. Doften angenämt sötsliskig och smaken bärig men här med kanske lite för sötsliskiga inslag. Helhetsintrycket är positivt. Fantiserar nu om att lagra den på amerikansk ek och använda bären till en savarin. Fast det får bli nästa vecka...

Helgens bästa sötsak

Mimis inlagda päron (jag gissar på sorten Esperens Herre, men helt ärligt är jag inte säker) serverades tillsammans med choklad och Boels blå (ständigt denna Boel). Hursomhelst, en svårslagen kombination!

Afrikansk mat

Hej Gambia!

Inatt har jag och Pär varit på svensk-gambianskt bröllop. En av många, för mig, nya maträtter kallades okra. Jag har, efter googleresearch, förstått att okra är en växt besläktad med malva, som växer i vår trädgård, och att den är bra till redning. Fast det visste jag inte då, när jag stod med papptallrik i högsta hugg för att prova den okända grytan/soppan. Jag frågade kvinnan bredvid mig, som såg ut att veta, vad okra är. But... men Okra, sa hon, liksom -det är okra. Självklart. Fast vad är okra, frågade jag, Och hon svarade något som jag inte riktigt hörde för bongotrummorna. Är det kött?, frågade jag. Ja, lite kött, lite fisk, lite everything, svarade hon och gungade bort från mig i rytm med musiken.

Det kanske inte spelar någon roll, och det kanske inte finns någon regel men vet någon vad en okragryta/soppa är så skriv!

Hörde jag Maillard?*

Bilden föreställer dagens korv. Det vill säga en orgie i malt viltkött (hjort, rådjur och älg). Egenhändigt malt och blandat tillsammans med trädgårdens örter och lite olivolja. INGA TILLSATSER. Förföriskt gott, serverat tillsammans med vår variant på choucroute - färsk spetskål med kummin och vin blanc!

*Maillard är matnördspråk för fin stekyta, dvs brynt och gött och knaprigt!

Bolmengös

Jag kan inte komma över kärleken: brynt smör. Det är liksom det finaste som har hänt mig i matväg på länge länge. Knäcker lätt en redan från början fin råvara som nylevererat rådjur, eget metad aborre eller ännu varmt hembakt bröd. Fast bäst är kanske kombon: Tiraholmsgös med smörstekta kantareller, brynt smör och våra egna polka,- gul- och rödbetor.

Brynt smör görs genom att bryna riktigt smör i kastrull på lägsta värme under omrörning i 1,5-2,5 timmar för att innan servering silas genom finmaskig sil.

Par i ruter

Tidigare i somras hittade jag en gammal bok hemma hos mamma och pappa som handlade om Rut. Rut på det där SKÄRET. Och ni ska veta att växa upp i en matfamilj i södra Halland handlar bara om SKÄRET. Jag fattade aldrig nåt. I efterhand kan jag minnas det där SKÄRET som fläderblommor, små hundar och tanter som såg ut som farmor. Men av maten där minns jag nada. Hursomhelst har jag i efterhand förstått att det handlade om en väldigt speciell äggakaka med fläsk och lingon. Något skånskt, på det där väldigt stolta sättet. Så, på det där sättet vi är stolta skåningar serverar vi: vår äggakaka. Fast på Vallis som en sufflé, med små chips av mald bacon och salvia tillsammans med rårörda lingon.

Rådjursadel

Jakten har börjat och vi ojjar oss åter över hur vacker en rådjursadel är. Månne det vackraste av kött?. Här en ryggfilé med vinkokt spetskål och nystoppad korv på hjort, älg, rådjur och en hejdundrans mängd av sommarens sista örter. Vi serverade det syndigt goda köttet med Pärs blodröda fläderbärsgelé och småtomater av diverse sort, rostade med råsocker, salt och peppar såklart. Vi ÄLSKAR att servera en sådan här tallrik. Det är liksom himmelriket. Djuret fritt fött kilometer ifrån oss och grödor skörade av våra egna smutsiga (men väl rengjorda) fingrar. Lyckan är total!

Inför vintersäsongen

Det är inte bara örter som vi tar vara på inför vintern. Häromdagen kämpade jag med trädgårdens päron för att få dem kryddinkokta och inlagda på brukar till framtida desserter. Dessutom har vi i frysen en lagom mängd blåbärsparfait. Och svamp förstås. Nästan så mycket så att vi inte vet vad vi ska göra med allt. Men när första snön faller kommer alla förråd som vanligt att tömmas. I vinter hoppas vi på, förutom återbesök av danmarks största skådespelare, gäster från danska kungahuset. Hej Danmark!

Confiture des vieux garcons

När jag var en liten pojke brukade min far och jag plocka björnbär. Det var på den tiden som sommaren var varm och lång och lite mer blekt än nuförtiden. Jag brukade orka plocka ungefär 1 dl bär för att sen tröttna. Men pappa fortsatte, inte sällan pågick plocket i flera dagar - det finns fortfarande big pack-burkar märkta "björnbär sept -93" i mina föräldrars frys. Min pappa var helt enkelt björnbärskungen. Först i år, sådär 16 år senare plockade jag björnbär igen, men inte på samma ställe som vi brukade för där är en golfbana nu och det råder kaliumbrist (enligt en tant jag träffade när jag letade efter det lila guldet på våra gamla ställen). De här bären plockade jag i trädgården och istället för att frysa in i big pack-lådor gjorde jag Romtopf, eller confiture des vieux garcons (sylt för vuxna pojkar). Vilket i sammanhanget måste ses som den slutgiltiga anledningen till att bärplockning faktiskt är roligare som vuxen!

Recept:

knappt en liter björnbär

6 dl vanligt rårörsocker

1 liter bourbon

några kvistar citronmeliss och äppelmynta

Lägg allt i en burk och låt stå tills du inte kan motstå längre. För min del är det förmodligen redan nästa vecka!

Nu

Imorgon nån gång mellan 09-10